Safari

.



Sista helgen under mitt första besök, jag skulle resa hem på måndagen, bjöd fakulteten mig på en 2-dagars safari. Med på trippen var Dr Mining, koordinatorn för internationellt bistånd, hans barn, 2 svenska medicinstudenter och chauffören. En pensionerad korpral från armén. (Pensionerad men utan pension, så det var bara att fortsätta att jobba.)

I en Land Rover stuvade vi in oss, och första stoppet blev vid branten till själva riften. 800 meter ner låg dalen, och utsikten där uppifrån var nog det magnifikaste jag sett i hela mitt liv. Långt där nere såg man hyddor och boskap, blandat med kringströvande vilda djur.

När jag filmat korpralen visade jag honom replayen på kamerans lilla skärm. Han skrattade så att jag trodde att han skulle få en hjärtinfarkt. Sedan ville han se det om och om igen. Han pratade inte så mycket engelska, men Mining förklarade att det var första gången han sett sig själv på film.

Sedan var det nedfärden. Tack och lov kunde korpralen konsten att motorbromsa, men det var det inte alla som kunde. Vi blev omkörda av 4 bilar med rykande bromsar på vägen ner. Dom kunde helt enkelt inte göra annat än att köra om oss. Dom på väg upp fick köra på ettan hela vägen.

Nere i dalen kom vi till den första Moi bridge jag stötte på. Det fanns hundratals till i landet, för presidenten älskade att inviga saker som hade fått hans namn. Bron gick över en spricka i berget, och 30 meter ner rann en liten flod.

Att överallt se olika ap-sorter, zebror och annat vilt gjorde en väldigt medveten om att man inte var hemmavid.

"Titta, en apa" Efter 10 apor slutade man ropa, och efter 50 tittade man inte ens.

Ändå var det bara början på resan. Vi skulle se många ännu vildare djur, varav ett skulle vilja döda oss, och vi skulle övernatta under bar himmel innan jag var tillbaka på Sirikwa.

Nästa klipp kommer att bli lite längre, men utan filmen om mitt möte med döden.