Gilbert

.


Gilbert kom att bli en god vän. Än idag chattar vi ett par gånger i månaden via Skype. Jag kom också att bli väldigt betydelsefull för Gilbert och hans familj. Ett halvår effter vårt första möte slutade han nämligen på Net2000 och startade eget. När Macarna började poppa upp på sjukhuset och senare även på skolor i och omkring Eldoret var han den ende som hade någon som helst kunskap om Macar. Trots att han debiterade mycket blygsamt med svenska mått kunde han efter ett par år köpa en bil och bygga ett hus till sig och hans familj. Den IT-tekniker som senare anställdes, och som hade examina från en data-fakultet på Nairobi University, kunde inte en bråkdel av vad Gilbert så småningom kunde. Faktum är att det var i stora stycken Gilbert som höll igång installationen på fakulteten, eftersom han hela tiden lärde och strävade framåt.

När jag var hemma och det uppstod problem, stannade allt upp. Snart kommer Omar, han fixar det där. Så en del Macar kunde stå stilla i månader. Men om Gilbert fick reda på det, så mailade han mig och beskrev problemet. Efter en del inkörningsproblem, vi måste lära oss att prata samma "språk", så mailade jag ett svar på hur man kunde lösa problemet. Så fixade Gilbert Macen, och så debiterade han konsultarvode. Den anställde teknikern gjorde aldrig så. Det skulle varit förödande för hans presige. Så om inte Gilbert fixade det så blev grejerna stående tills jag dök upp.

Den kenyanska national-karaktären i ett nötskal. Man bestämmer sig för vad man vill bli. Så strävar man dit, och när man blivit det så bevakar man bara sin position resten av livet. Gilbert var annorlunda. Han var egentligen utbildad skogvaktare, men eftersom han inte var kalenjin så fick han inga statliga jobb. Så i stället började han som slav på net2000 och från det strävade han vidare mot nya höjder.

När IT-tekniker nummer 2 senare skulle anställas på sjukhuset förordade jag starkt Gilbert. Man kan säga att jag lobbade. Dr Mining, Dekanus, folket från Linköping, alla fick veta att han skulle vara bäst för jobbet. Jag förhandlade även fram en lön för honom. Sjukhuset skulle betala 30% av lönen, fakulteten 70%. Han skulle få motsvarande 1.200:- SKR i månaden, över median-lönen för IT-tekniker. Allt verkade klart, och han hade faktiskt redan börjat jobba ett par veckor innan alla formsaker var klara. Men då lade The vice Chanseler in sitt veto. Han var inte kalenjin.

Så i stället anställde man en total nolla från rätt tribe.

Nu gjorde det inte så mycket för Gilbert personligen. Han strävade på med sin firma, och debiterade fakulteten och sjukhuset för sina tjänster. Och han tjänade bättre och bättre ju fler Macar jag matade in i landet.

Jag lärde även känna Gilbers familj. På söndagarna brukade jag bjuda dom på lunch på Sirikwa, och hans barn kunde bada i poolen. Anita, hans dotter avgudade mig och pratade om mig hela tiden. "När kommer Omar? Kommer han snart?"