.
Avresedagen. Måndag morgon. Vid klockan 2 skulle jag skjutsas till Nairobi, Planet avgick vid 22,
Innan dess skulle det vara ceremoni. Kenyaner älskar ceremonier.
Till saker hör att det på fredagen anlänt en container med datorer från University of Maastricht. Sjukhusteknikerna hade jobbat hela helgen med att packa upp dom. Det var, visade det sig runt 50 st systemlösa 286:or. Ingen fungerade. Maastricht hade formatterat alla diskar, men inte installerat någonting. Det skulle ta 4 månader innan man fick igång dom, men det spelade just då inte så stor roll. Det höjde ju statusen på fakulteten för nu hade man ju 75 datorer att visa upp.
The vice Chanseler, rektorn vid Moi University, skulle komma. Press och TV var inbjudna. Jag skulle hålla tal sades det. Och The vice Chanseler skulle också hålla tal.
Jag tyckte det lät otäckt och pratade med Dr Mining. Vad ska jag säga? Så han skrev ett tal åt mig. Säg så här sa han.
Så stod jag där i datasalen. En ev teknikerna höll i kameran. Jag höll i ett tangentbord. Det var min idé. Dekanus och alla tillgängliga professorer var där. Och ungefär 10 journalister och fotografer.
"On behalf of MacLin...."
Tja det var väl inte så dåligt. Men uttalet var förskräckligt. Jag var väldigt nervös. Så fick han sitt tangentbord, och så höll han sitt tal.
Sedan var det lunch, och så skulle jag skjutsas till Nairobi, en resa på cirka 4 timmar.
Bla bla bla, tacka, bocka och så åkte vi. Efter 300 meter kom första stoppet. Vi ska bara...
Dum vit man. Honom ser vi aldrig mer. Så varför inte tjäna lite extra, tänkte chauffören. Tar med några betalande passagerare till. Och innan vi var ute ur staden var LandRovern fylld med ytterligare 4 personer, ett snidat soffbord och 6 höns i en bur samt diverse väskor.
När vi kom till Nairobi skulle allting lämnas av, så jag var inte framme på flygplatsen förrän 21.
I avgångshallen fanns en TV. Kenyansk TV har 2 kanaler. En på engelska, en på swahili. Det var swahili-kanalen som stod på. Rätt var det var kunde jag se mig själv överlämna att tangentbord. Och jag var dubbad på swahili. En mycket märklig upplevelse.
Nästa gång jag kom till Eldoret skulle jag nämna för Dr Mining om hönsen och medpassagerarna. Han berättade i sin tur för Dekanus om min resa. Dekanus blev rasande. En timme senare hade chauffören fått sparken.
Jag hade orsakat mitt första offer. Det skulle bli fler.
fredag 13 februari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar