var som sagt byggt för att President Moi hade ett residens i närheten. Resten kom på köpet. Ett litet 20-sitsigt plan gick fram och tillbaka mellan Nairobi och Eldoret 2 gånger om dagen. Ett större fraktplan landade en gång om dagen och tog med blommor till Europa. Så fanns det en hel del små enmotoriga plan som trafikerade flygplatsen, vanligtvis ägda av rika asiater, men också en och annan rik amerikansk missionär som tyckte att det behövdes en ny kyrka någonstans i närheten.
Att märka mitt bagage med ELD på Arlanda avråddes jag ifrån. Bättre då att hämta ut det på JKA International och sedan själv bära väskorna till inrikesterminalen, och checka in dom där.
En gång gjorde jag inte det, så jag fick köpa kalsonger i Eldoret. Efter 5 dagar kom väskan fram.
En gång skickade jag en mindre sändning, bara en pall, till Eldoret International. Tänkte att det var onödigt att sjukhuset skickade en bil till Nairobi för bara en pall.
Den kom inte fram alls. Efter ett år fick jag ut 14.000:- SKR på transportförsäkringen. Efter två år hittade man pallen på Kitale Airport, 10 mil från Eldoret. Där hade den stått hela tiden utan att någon brytt sig. Att bry sig betydde merarbete.
Efter WTC skärptes säkerheten på Eldoret International. På avgångshallen fanns två dörrar. En märkt IN, en märkt UT. Vid dörren märkt in stod det beväpnade vakter och visiterade alla. Det gick långsamt, så det blev kö. I stället för att vänta i kön valde då folk att gå in genom dörren märkt UT. Då slapp dom vänta, för där fanns inga vakter.
Sedan fick man lägga väskan på ett band, och så kom den ut på andra sidan. Jag lade märke till att dom som satt bakom maskinen inte tittade på något särskilt. Och eftersom jag är över 2 meter lång kunde jag kolla över den avskärmning som fanns bakom maskinen. Anledningen till att dom inte tittade på någonting särskilt var att det bara var bandet som fungerade. Bildskärmen var inte på.
När planet från Nairobi landade skulle väskorna lastas i och ur och planet tankas. Vid ett tillfälle steg piloten av planet och uppsökte ankomsthallens toalett. När han skulle återvända till planet blev han stoppad av en beväpnad vakt. Vakten hade skarpa instruktioner att inte låta någon utan boardingpass äntra planet. Passagerarna släpptes på, men inte piloten. Jag skrattade så att jag höll på att dö.
Efter 5-6 minuter upptäckte flygvärdinnan att piloten saknades och började leta. Hon hittade honom i avgångshallen, och sedan tog det 10 minuter innan hon övertalat vakten att, mot reglerna, släppa ombord piloten. Hade hon inte lyckats hade jag väl suttit kvar där än idag.
Flygsäkerhet är ju allvarliga saker.
(F.ö. är det strängeligen förbjudet att fotografera innanför stängslet som löper 2 km utanför själva flygplatsen. Så jag fick ta bilden med dold kamera, med risk för att åka in på 8 år.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar